Vilka effekter har depression på hjärnan

Depression är ett psykiskt tillstånd som drabbar miljontals människor världen över. Förutom att depression gör en person dyster och nedstämd orsakar den också permanenta skador på hjärnan. Den fysiska formen på hjärnan förändras, vilket leder till stora förändringar i beteende och kognition. Depression påverkar främst tre områden i hjärnan, som styr minne och koncentration. Nästan 20 procent av depressionspatienterna blir aldrig helt återställda. Hjärnskador uppstår på grund av ihållande depression snarare än att vara en predisponerande faktor för den. Depression påverkar hippocampus, amygdala och prefrontala cortex i hjärnan. Här är effekterna av depression på hjärnan.

Hippocampus

Hippocampus är ett viktigt organ som ligger mitt i hjärnan och snabbt skapar nya kopplingar mellan celler. Den lagrar minnen och reglerar produktionen av ett hormon som kallas kortisol. Kroppen frisätter kortisol vid depression, fysisk och psykisk stress. Stressande händelser eller kemisk obalans i kroppen kan orsaka överdrivna mängder kortisol, vilket ytterligare komplicerar tillståndet. För höga kortisolnivåer i kroppen är kopplade till fetma, vilket ger upphov till många sjukdomar. I en frisk hjärna produceras neuroner (hjärnceller) i hippocampus under hela en persons vuxna liv. Men bland personer med egentlig depression minskar långvarig exponering för förhöjda kortisolnivåer produktionen av nya neuroner och får neuronerna i hippocampus att krympa.

Ett internationellt forskarlag använde data från magnetisk resonanstomografi av hjärnan på nästan 9 000 personer från hela världen och observerade att personer som led av återkommande depressioner också hade en mindre hippocampus.

Förhållandet mellan svår depression och hippocampus är giftigt. Varaktigheten av tidigare depressioner försämrar minnesförmågan, vilket pekar på ett giftigt samband mellan depression och kognition. Detta kräver att man omgående tar itu med problemet med depression för folkhälsan.

Amygdala

Amygdala ansvarar för känslomässiga reaktioner som njutning och rädsla. Hos personer med egentlig depression blir amygdala förstorad och mer aktiv på grund av kontinuerlig exponering för höga nivåer av kortisol. En förstorad och hyperaktiv amygdala, i kombination med onormal aktivitet i andra delar av hjärnan, leder till störningar i sömn- och aktivitetsmönster. Det gör också att kroppen frisätter oregelbundna mängder hormoner och andra kemikalier i kroppen, vilket leder till ytterligare komplikationer.

Prefrontala hjärnbarken

Den prefrontala hjärnbarken är placerad längst fram i pannloben. Den ansvarar för en mängd komplexa beteenden, reglerar känslor, fattar beslut, planerar, bildar minnen och bidrar i hög grad till personlighetsutvecklingen. Överdriven produktion av kortisol får den prefrontala cortex att krympa.

Frontalloberna är mycket större än hippocampus. Studien som observerade krympningen i båda områdena drog slutsatsen att frontalloben genomgår samma förändringar som hippocampus. Frontalloberna är också direkt involverade i hanteringen av känslomässiga reaktioner och fokusering av uppmärksamhet. En krympning av frontalloberna är lika kritisk som en krympning av hippocampus.

Kan kortisol vara den skyldige?

Forskare är medvetna om att höga kortisolnivåer spelar en avgörande roll för att modifiera hjärnans fysiska struktur och kemiska aktiviteter, vilket utlöser uppkomsten av egentlig depression. Under normala omständigheter är kortisolnivåerna som högst under dagen och som lägst under natten. Hos personer med egentlig depression är kortisolnivåerna alltid förhöjda, även på natten.

Kan meditation hjälpa?

Meditation är en kraftfull metod för att övervinna depression och hjälpa hjärnan att återhämta sig från de skador som depressionen orsakat. Forskning har visat att meditation faktiskt kan öka hjärnans densitet.