Vad orsakar pipande andning? Möjliga orsaker och vad du kan göra

Pipande andning är ett visslande ljud som kan höras när man andas. Ljudet uppstår när luft rör sig genom trånga luftvägar och är mest märkbart när du andas ut, men det kan också höras när du andas in. Ibland kan du också få ett visslande ljud när din näsa är täppt. Detta händer vanligtvis när du är förkyld eller har en allergi i näsan. Men till skillnad från pipande andning blir andningen inte ansträngd i det här fallet. Och att skölja näsgångarna med saltvatten kan få ljudet att försvinna. Pipande andning tyder vanligtvis på djupare andningsproblem. Låt oss ta en titt på några tillstånd som kan orsaka det:

Astma

Pipande andning är vanligt hos barn. Men den goda nyheten är att mindre än en tredjedel av de spädbarn som ständigt piper under sina första 3 år utvecklar astma när de blir äldre.

Astma gör att luftvägarna i dina lungor svullnar upp och att musklerna runt luftvägarna blir trånga. Detta leder till att luftvägarna blir trängre, vilket gör det svårare för luften att passera. Hos personer som är mottagliga kan astma utlösas av många faktorer, t.ex. dammkvalster, mjäll, läkemedel som aspirin, mögel, pollen, cigarettrök, kemikalier, kallt väder, luftvägsinfektioner som vanlig förkylning, stress och motion. Förutom pipande andning kan personer med astma också ha symtom som andfåddhet som förvärras vid aktivitet eller träning, hosta med eller utan slem, en känsla av tryck över bröstet etc. Kontakta läkare om du upplever symtom som förvirring eller dåsighet, svåra andningssvårigheter, svettningar, snabb puls, svår ångest eftersom du har svårt att andas, eller en blåaktig nyans på huden.

• Din läkare kommer att arbeta med dig för att skapa en nedskriven astmahandlingsplan som beskriver saker som instruktioner för att ta mediciner, dina utlösare och hur du kan undvika dem etc. Hon kan ordinera medicin som när den tas varje dag kan vara till hjälp för att förhindra attacker samt medicin som kan ge lättnad när du har en attack.

Astma orsakad av hjärtat

Hjärtastma är ett tillstånd som orsakas av vätskeansamling i vänster sida av hjärtat. Detta kan orsaka symtom som liknar astma som väsande andning, andfåddhet och hosta. Till skillnad från astma är denna vätskeansamling dock ett tecken på ett medfött hjärtfel, en läckande klaff eller ett svagt pumpande hjärta och pekar på hjärtsvikt.

• Din läkare kommer att ge råd om behandling som kan omfatta läkemedel för att avlägsna överskottsvätska och kontrollera blodtrycket samt ändringar i din kost. I vissa fall kan även kirurgi krävas.

Inandning av ett främmande föremål

Om ett främmande föremål andas in i näsan eller luftvägarna kan det fastna och göra det svårt för dig att andas. Barn mellan 1 och 3 år löper störst risk att andas in främmande föremål. Exempel på saker som kan andas in är livsmedel som nötter och frön, och andra små föremål som knappar, pärlor och kulor. Detta kan orsaka kvävning, hosta och väsande andning. Det kan också leda till infektioner och inflammationer.

• Om ditt barn har svårt att andas kan luftvägarna ha blivit helt blockerade och barnet kan behöva omedelbar läkarvård. Och om symtom som kvävning och hosta har försvunnit ska du hålla utkik efter tecken på infektion.

Bronkiolit

Bronkiolit är den vanligaste orsaken till pipande andning hos barn under 2 år.

När de små luftvägarna i lungorna blir svullna och slem ansamlas har du ett tillstånd som kallas bronkiolit. Detta tillstånd utvecklas i allmänhet på grund av en virusinfektion. Det virus som kallas respiratoriskt syncytialvirus (RSV) är den vanligaste orsaken. Andra virus som kan orsaka bronkiolit är t.ex. influensa, adenovirus och parainfluensa. Infektionen sprids genom att man kommer i kontakt med vätskor från halsen eller näsan hos någon som är infekterad. Till exempel genom att andas in andningsdroppar när någon nyser i närheten av dig, eller genom att röra vid ett föremål som en leksak som har förorenats av en infekterad persons andningsdroppar. Bronkiolit drabbar vanligtvis barn under 2 års ålder och risken att drabbas är större om barnet är yngre än 6 månader, inte ammas, är för tidigt fött eller utsätts för cigarettrök.

Andra symtom på bronkiolit är hosta, andfåddhet, feber, trötthet etc. Sök akut läkarvård om ditt barn får blåaktig hud, har svårt att andas, börjar andas snabbt, är extremt trött, eller om näsborrarna fladdrar eller bröstkorgen verkar sjunka in när hon försöker andas.

• Det blir vanligtvis lättare att andas den tredje dagen och tillståndet bör gå över på ungefär en vecka. Under tiden ska du dricka mycket vätska och vila lite. Att använda en luftfuktare kan hjälpa till att lossa slem.

Bronkiektasi

Bronkiektasi är ett tillstånd där de stora luftvägarna i dina lungor blir bredare. Skadorna på luftvägarna beror ofta på upprepade infektioner eller inflammationer i luftvägarna. Det kan ibland börja redan i barndomen efter en allvarlig lunginfektion eller efter att du andats in mat eller ett främmande föremål. Medicinska tillstånd som cystisk fibros, en sjukdom som leder till ansamling av tjockt slem i bröstkorgen, allergiska lungsjukdomar, leukemi och autoimmuna tillstånd som Crohns sjukdom och reumatoid artrit kan också orsaka bronkiektasi.

Förutom pipande andning upplever personer med detta tillstånd symtom som kronisk hosta, illaluktande slem, dålig andedräkt, andfåddhet som förvärras vid motion, nattsvettningar, låg feber, viktminskning och trötthet. De kan även hosta upp blod.

• Din läkare kan ordinera antibiotika mot infektionen, luftrörsvidgande medel för att öppna luftvägarna och slemlösande medel för att få bort slemmet. I vissa fall kan det krävas en operation där en del av lungorna tas bort.

Lunginflammation

Lunginflammation är en lunginfektion som kan orsakas av bakterier, virus och svamp. Bakterier är de vanligaste bovarna hos vuxna, särskilt bakterier som kallas Streptococcus pneumoniae, även om andra bakterier också kan vara ansvariga. Vanliga virus, t.ex. de som orsakar influensa, kan också leda till lunginflammation. Samtidigt kan en svamp som kallas Pneumocystis jiroveci orsaka lunginflammation hos personer vars immunförsvar är nedsatt. Du kan få lunginflammation när bakterier från näsan, munnen eller bihålorna sprids till lungorna, om du andas in bakterier i lungorna eller om du andas in kräkningar, mat eller vätskor från munnen till lungorna. Tillstånd som lungsjukdom, hjärnsjukdomar som demens eller stroke, nedsatt immunförsvar, hjärtsjukdom, diabetes etc. kan öka risken för lunginflammation. Det kan även rökning göra.

Lunginflammation kan också orsaka symtom som hosta med eller utan slem, feber, svettningar, darrningar, andnöd som förvärras vid aktivitet, bröstsmärta, aptitlöshet etc. En känsla av förvirring kan också förekomma, särskilt hos äldre personer.

• Din läkare kan ordinera antibiotika om din lunginflammation orsakas av bakterier. Du måste också vila tillräckligt och dricka mycket vätska så att du inte blir uttorkad.

Akut bronkit

Inflammation och svullnad i de viktigaste luftvägarna som transporterar luft till lungorna kallas bronkit och kan orsaka väsande andning. Du får det nästan alltid efter en influensa eller förkylning. Viruset infekterar först bihålorna, näsan och halsen och sprider sig sedan till luftvägarna som leder till lungorna. Även om det är mer ovanligt kan bakterier också orsaka denna infektion.

Obehag i bröstet, hosta med slem, andfåddhet som förvärras vid aktivitet, låg feber och trötthet är några andra tecken som tyder på akut bronkit. Ibland kan det vara svårt att skilja mellan lunginflammation och bronkit. Men personer med lunginflammation är mer benägna att få frossa och hög feber.

• Tillståndet bör gå över av sig självt på ungefär en vecka. Under tiden ska du vila mycket och se till att du inte blir uttorkad.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Rökning anses vara den främsta orsaken till kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Rökning kan också förvärra andra tillstånd som orsakar pipande andning.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en progressiv lungsjukdom som gör det svårt att andas. Detta kan bero på att väggarna i dina luftsäckar eller väggarna mellan luftsäckarna skadas (ett tillstånd som kallas emfysem), eller att slemhinnan i dina luftvägar ständigt irriteras vilket leder till att tjockt slem bildas (ett tillstånd som kallas kronisk bronkit), eller både och.

Rökning anses vara den främsta orsaken till kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Långvarig exponering för andra saker som kan irritera lungorna, t.ex. kemiska ångor, luftföroreningar etc. kan också leda till kroniskt obstruktiv lungsjukdom. I vissa fall kan även personer som har genetisk brist på ett protein som kallas alfa-1-antitrypsin utveckla detta tillstånd. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom uppträder vanligen hos medelålders eller äldre personer.

Andra symptom som tyder på kroniskt obstruktiv lungsjukdom är hosta med eller utan slem, andfåddhet som förvärras vid aktivitet och trötthet.

• Kroniskt obstruktiv lungsjukdom orsakar permanenta skador på lungorna, men det finns vissa åtgärder som kan förhindra att tillståndet förvärras och bidra till att lindra symtomen. Din läkare kan ordinera läkemedel och inhalatorer som kan hjälpa dig att andas bättre. Lungrehabiliteringsövningar kan också vara till hjälp för att lära dig att andas bättre.

Gastroesofageal refluxsjukdom

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är ett tillstånd där maginnehållet rör sig bakåt från magsäcken till matstrupen som förbinder munnen med magsäcken. Detta orsakar irritation i matstrupen. Tillståndet utvecklas när musklerna (den så kallade nedre esofagussfinktern) i botten av matstrupen inte stängs ordentligt så att maginnehållet kan läcka tillbaka in i matstrupen. Några faktorer som ökar risken för detta tillstånd är alkoholkonsumtion, rökning, fetma, graviditet samt medicinska tillstånd som hiatusbråck, där en del av magsäcken rör sig in i nedre delen av bröstkorgen, och sklerodermi, där bindväven i kroppen växer onormalt mycket. Vissa mediciner som används för tillstånd som högt blodtryck, sömnlöshet, astma etc. kan också orsaka gastroesofageal refluxsjukdom. Din läkare kommer att kunna berätta för dig om detta är en biverkning av något läkemedel som du använder.

Andra symtom på detta tillstånd är halsbränna, en känsla av att mat fastnar bakom revbenen, illamående efter att ha ätit mat, sväljsvårigheter, hosta, halsont, hes röst etc. Du kanske upplever att symtomen är värre när du ligger ner, efter att du har ätit eller på natten.

• Åtgärder som att kontrollera din vikt, äta mindre måltider och undvika livsmedel som kan utlösa symtom kan vara till hjälp. Antacida, liksom starkare receptbelagda läkemedel, kan också lindra symtomen. I vissa fall kan din läkare rekommendera kirurgi som kan stoppa magsyra från att läcka ut i matstrupen.

Insektsstick och mediciner

Insektsstick som orsakar en allergisk reaktion kan sannolikt orsaka väsande andning. Pipande andning kan också vara en biverkning av vissa läkemedel som aspirin. Kontrollera med din läkare om något läkemedel som du tar kan vara ansvarigt för att göra dig pipande andning.

• Om du börjar pipa eller upplever andra symtom som illamående, snabb hjärtfrekvens, yrsel, sväljsvårigheter eller förvirring efter ett insektsbett ska du söka omedelbar medicinsk hjälp eftersom du kan uppleva en allvarlig allergisk reaktion. Pipande andning som uppstår omedelbart efter intag av ett nytt läkemedel kräver också akut läkarvård.

När bör du uppsöka läkare?

Det är en bra idé att uppsöka läkare när du först får pipande andning. Eftersom många symtom på de tillstånd som kan orsaka väsande andning kan överlappa varandra kan du behöva hjälp av en läkare för att ta reda på vad som orsakar det så att du kan vidta lämpliga åtgärder. Din läkare kan lyssna på ljuden när du andas eller göra tester som en röntgenundersökning eller ett lungfunktionstest. Sök akut hjälp om du också tycker att det är mycket svårt att andas.