Typer av mättade fetter och varför de alla inte är dåliga

Kemiskt tillhör mättade fetter kategorin fetter som inte har några dubbelbindningar i sin struktur. Detta är anledningen till att de har en fast konsistens vid rumstemperatur, till skillnad från omättade fetter.

De kan delas in i kortkedjiga, mellankedjiga och långkedjiga fettsyror baserat på antalet kolatomer. Kortkedjiga fettsyror har 2-6 kolatomer och kommer i mycket liten utsträckning från kosten. De bildas huvudsakligen när tarmbakterierna fermenterar fibrer. Medellångkedjiga fettsyror har 6-12 kolatomer. De långkedjiga fettsyrorna har mer än 12 kolatomer.

Mättade fetter finns ofta i produkter av animaliskt ursprung och bearbetade livsmedel. Det gäller t.ex. nötkött, fjäderfä, fläskkött, kokos- och palmolja, mejeriprodukter som ost, smör och mjölk samt bearbetat kött som korv, bacon och snacks som chips, kakor och kex.

De mättade fettsyrorna nedan är de som oftast används för humankonsumtion.

Palmitinsyra

Denna 16 kolatomer långa fettsyra är det vanligaste mättade fettet i växter och djur. Palmolja innehåller de högsta halterna av palmitinsyra, men den finns även i mejeriprodukter och rött kött.

Studier har visat att det inte är bra för hjärtat och kan höja nivåerna av totalt kolesterol och LDL-kolesterol, vilket ökar risken för ateroskleros. Ingen effekt sågs på nivåerna av HDL-kolesterol (det goda kolesterolet).

Studier har också visat ett samband mellan minskad fysisk aktivitet hos personer som äter en kost med mycket palmitinsyra.

Stearinsyra

Den består av 18 kolatomer och är det näst vanligaste mättade fettet i kosten. Men studier visar att det är hälsosammare än de flesta mättade fetter, och till och med bra för att sänka LDL-kolesterolet (det onda kolesterolet).

Det härrör främst från animaliskt fett och finns även i vissa växtfetter som kokosolja, kakaosmör och palmkärnolja.

Myristinsyra

Myristinsyra, som finns i små mängder i kokosolja och palmkärnolja, är en långkedjig fettsyra som består av 14 kolatomer. Den har liknande effekter som palmitinsyra genom att öka nivåerna av totalkolesterol och HDL.

Laurinsyra

Laurinsyra finns främst i kokosnötolja och palmolja och är en långkedjig fettsyra med 12 kolatomer. Den höjer det totala kolesterolet genom att höja HDL-nivåerna (det goda kolesterolet). Detta minskar risken för ateroskleros och hjärtsjukdomar, vilket gör den till en hälsofrämjande faktor.

En unik trio av medellånga fettsyror, nämligen kapronsyra, kaprylsyra och kaprinsyra, har 6-10 kolatomer. Getmjölk är en rik källa till dessa fettsyror. Flera studier tyder på att de kan öka kaloriförbränningen något och främja viktminskning, särskilt jämfört med långkedjiga fettsyror.

Studier har visat att de kan ha en positiv inverkan på viktminskning och förbättra insulinkänsligheten jämfört med långkedjiga fettsyror. Särskilt kaprinsyra har visat sig ha kramplösande effekter hos epileptiska patienter som följt en ketogen diet.

Är alla mättade fetter kopplade till hjärtsjukdomar?

Forskare har grundligt undersökt sambandet mellan intag av mättat fett och stroke samt hjärt- och kärlsjukdomar (CVD). De har analyserat att medellånga fettsyror är bra för hälsan i allmänhet och inte är förknippade med risken för kardiovaskulär eller cerebrovaskulär sjukdom. Vid regelbundet intag fann man att de till och med kan förebygga fetma och öka den allmänna hälsan och energiförbrukningen.

Omättade fetter som fleromättade fetter är bäst för hälsan, men det betyder inte att mättade fetter helt bör undvikas från kosten. Att äta hälsosamt handlar inte bara om variationen av ett näringsämne utan beror också på mängden. I slutändan är måttlighet nyckeln när det gäller att äta någonting.