Tennisarmbåge: Orsaker, symptom och behandlingar

Låt inte namnet lura dig! Tennisarmbåge är inte bara något du kan drabbas av om du spelar tennis eller andra racketsporter regelbundet. Denna överbelastningsskada, även känd som lateral epikondylit, kan också inträffa när du är involverad i andra aktiviteter eller sporter. Alla typer av repetitiva rörelser som involverar armbågen kan leda till tennisarmbåge. Det kan t.ex. handla om att köra bil under långa timmar, rörmokeri, målning och till och med matlagning eller träarbete. Tennisarmbåge är en inflammation i de senor som förenar underarmsmusklerna på utsidan av armbågen. När dessa underarmsmuskler och senor skadas på grund av överansträngning från repetitiva rörelser, uppstår smärta och ömhet.

Enligt en studie i Storbritannien är den årliga förekomsten av tennisarmbåge cirka 4 till 7 fall per 1 000 patienter, vilket främst observeras hos patienter i åldern 35 till 55 år. Tillståndet drabbar 1 till 3 procent av befolkningen och är vanligtvis självbegränsande med måttlig till svår smärta. Tennisarmbåge kan pågå i mellan 6 och 24 månader, och 20 procent av fallen varar längre än ett år.

Vilka är orsakerna till tennisarmbåge?

Enligt North American Journal of Sports Physical Therapy är tennisarmbåge ett relativt vanligt tillstånd som kan drabba personer som utför repetitiva överkroppsaktiviteter, t.ex. snickare, musiker, kockar och slaktare.

• Riskfaktorerna för tennisarmbåge är repetitiva manuella arbetsuppgifter, hantering av laster som väger mer än 20 kg eller användning av tunga verktyg och maskiner som väger mer än 1 kg.
• Risken ökar med en arbetsställning där armarna är höjda framför kroppen, i kombination med repetitiv vridning eller rotation av underarmen.
• Hög greppkraft ökar sannolikt också risken för tennisarmbåge.
• Överraskande nog är tillståndet också förknippat med datoranvändning mer än 20 timmar per vecka, vilket innebär att en stor del av den arbetande befolkningen är drabbad av det.
• Risken ökar i takt med antalet år av användning. Ja, även ett skrivbordsjobb som datorprogrammering med för mycket skrivande och musanvändning kan vara orsaken till tennisarmbåge.

Tennisarmbåge är vanligast hos personer mellan 30 och 50 år, men alla kan få det om de har riskfaktorerna. I racketsporter kan felaktig slagteknik och felaktig utrustning vara riskfaktorer och leda till tennisarmbåge. Men tillståndet kan också uppstå utan någon känd repetitiv eller överbelastningsskada – detta kallas för smygande tennisarmbåge.

Studier har visat att tennisarmbåge ofta orsakas av skador på en specifik underarmsmuskel, vanligtvis i din dominanta arm. Musculus extensor carpi radialis brevis hjälper till att stabilisera handleden när armbågen är rak. När denna muskel försvagas på grund av överansträngning bildas mikroskopiska revor i senan där den fäster vid den laterala epikondylen.

Vilka är symtomen på tennisarmbåge?

• Ett av de viktigaste symptomen på tennisarmbåge är smärta och ömhet på utsidan av armbågen.
• Du kan också ha smärta i underarmarna och handlederna, vilket vanligtvis eskalerar med aktivitet.
• Ett annat tecken på tennisarmbåge är svag greppstyrka – detta kan testas genom att stå bakom en stol och försöka lyfta den genom att sätta händerna på stolsryggen med handflatorna nedåt. Om du har tennisarmbåge kommer du att uppleva smärta på utsidan av armbågen när du gör detta.

Ringer dessa tecken på tennisarmbåge en klocka? Att bara uppleva tecken och symtom på tennisarmbåge bör inte få dig att självdiagnostisera och behandla. Vissa andra tillstånd kan efterlikna tennisarmbåge, t.ex:

• Förstuvning eller insufficiens i ligament.
• Inklämning av radiella nerven.
• Sjukdom i armbågsleden.
• Inklämning av den interosseösa nerven.
• Partiell eller fullständig bristning av senan.
• Cervikal dysfunktion.
• Kompression av nervrot.

Det är därför du behöver en läkare som förmodligen kommer att be dig genomgå en röntgenundersökning. I vissa fall kan läkaren även ta hjälp av en MR eller ett ultraljud.

Några sätt att behandla tennisarmbåge

Så om du upplever något eller några av symptomen på tennisarmbåge, vad gör du då? Vilka är behandlingsalternativen för tennisarmbåge? Trots ett stort antal studier som undersökt en rad olika alternativ finns det ingen särskilt gynnsam evidensbaserad behandling för skadan som ger något utöver kortvarig smärtlindring. Det finns dock fortfarande många metoder, från invasiva till icke-invasiva, för att lindra smärtan och fortsätta att delta i dagliga aktiviteter.

Enligt ortopedkirurgerna har 80-95 procent av patienterna framgång med en metod eller en kombination av icke-kirurgisk behandling av tennisarmbåge.

• Förstahandsvalet är vanligtvis att låta armbågen vila i ett par veckor. Om din skada verkligen är idrottsrelaterad kan läkaren uppmuntra dig att kontrollera den utrustning du använder för att spela. Som en förebyggande åtgärd kanske du vill bära armbågsstöd, armband eller ett stöd när du spelar.
• Det är tillrådligt att lyfta föremål nära kroppen, med armbågen böjd och handflatorna vända uppåt.
• Undvik repetitiva grepp och vridningar och ta regelbundna pauser från alla aktiviteter som involverar den övre extremiteten.
• Om tennisarmbågssymtomen kvarstår efter 12 veckor, trots att du har modifierat aktiviteter som förvärrar besvären och vilat, kan det vara klokt att prova fysioterapi tillsammans med hemövningar för att lindra besvären.
• Laserterapi kan också övervägas. Studier har visat att lågnivålaserbehandling kan vara till nytta på kort sikt, särskilt när det gäller att minska smärtan och öka greppstyrkan. Dessa behandlingsalternativ för tennisarmbåge kombineras ofta med icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel för att hantera smärta och minska svullnad.
• Bland icke-invasiva metoder har terapeutisk excentrisk träning också blivit populär och studier visar att det är en billig hemmabaserad behandling. Det är en förlängning av sjukgymnastik och patienterna kan utföra övningarna själva efter att ha lärt sig tekniken via webbvideor.
• Elektrisk stimulering, extrakorporeal stötvågsterapi, friktionsmassage och ultraljudsterapi är några andra lösningar på tennisarmbågens symptom.
• Om smärtan helt enkelt är för svår att hantera kan kortikosteroidinjektioner ge kortvarig lindring. Gör det dock inte till en vana eftersom studier kopplar det till långvariga återfall och sannolikheten för biverkningar.
• Injektioner med autologt blod är ett annat sätt att bli av med smärtan i tennisarmbågen – nästan helt och hållet. Studier har visat att de är effektiva när ingen annan icke-kirurgisk metod fungerar. Den orsakar ingen smärta ens under ansträngande aktiviteter. Vid denna behandling tar läkaren blod från någon annan del av kroppen och injicerar det på det ställe där smärtan finns.
• När allt annat misslyckas är öppen eller artroskopisk kirurgi den sista utvägen för dem som lider av tillståndet i mer än ett år.