Smärta i bröstet: Vanliga orsaker och behandlingsalternativ

Bröstsmärta kan ha många orsaker, t.ex. problem med hjärtat, lungorna eller matsmältningssystemet. Vissa orsaker är livshotande medan andra inte är det. En vårdgivare kan hitta orsaken till din bröstsmärta och lugna dig. Behandling av bröstsmärta kan omfatta läkemedel eller operationer.

Bröstsmärta är smärta eller obehag i någon del av bröstkorgen. Smärtan kan spridas till andra delar av överkroppen, t.ex. längs armarna eller till nacken eller käken. Bröstsmärtan kan vara skarp eller dov. Du kan känna dig spänd eller öm. Eller så kan det kännas som om något krossar eller klämmer åt bröstkorgen.

Smärtan i bröstet kan vara i några minuter eller timmar. I vissa fall kan den vara i sex månader eller längre. Smärtan förvärras ofta vid ansträngning och förbättras när du vilar. Eller så kan det inträffa medan du vilar. Det kan kännas som om det är i ett specifikt område eller i ett större, mer generellt område. Du kan ha bröstsmärta på vänster sida, smärta i mitten av bröstkorgen eller bröstsmärta på höger sida.

Du bör söka läkarvård för bröstsmärta ifall det är en hjärtattack eller ett annat livshotande problem.

Vårdgivare träffar många människor med bröstsmärta. Det är ett mycket vanligt symptom. Men det är inte alltid relaterat till ditt hjärta.

Vilka är de vanligaste orsakerna till bröstsmärta?

Bröstsmärtor kan bero på hjärt-, lung- eller matsmältningsbesvär eller andra problem. De är svåra att diagnostisera eftersom de har så många orsaker. Vårdgivare börjar med att leta efter livshotande orsaker först.

Orsaker till bröstsmärta inkluderar:

Hjärtinfarkt (brist på blod till hjärtat)

En hjärtinfarkt (vanligen kallad hjärtattack) är ett extremt farligt tillstånd som uppstår på grund av bristande blodflöde till hjärtmuskeln. Bristen på blodflöde kan bero på många olika faktorer men är vanligtvis relaterad till en blockering i en eller flera av hjärtats artärer. Utan blodflöde kommer den drabbade hjärtmuskeln att börja dö. Om blodflödet inte återställs snabbt kan en hjärtinfarkt orsaka permanenta hjärtskador och dödsfall.

En hjärtinfarkt är en livshotande nödsituation. Om du misstänker att du eller någon du är med håller på att få en hjärtattack ska du ringa räddningstjänstens telefonnummer. Tiden är avgörande för behandlingen av en hjärtinfarkt, och en fördröjning på bara några minuter kan leda till permanenta hjärtskador eller dödsfall.

När en hjärtinfarkt inträffar stannar blodflödet till en del av hjärtat eller är mycket lägre än normalt, vilket leder till att den delen av hjärtmuskeln skadas eller dör. När en del av hjärtat inte kan pumpa på grund av att den dör av bristande blodflöde kan det störa pumpsekvensen för hela hjärtat. Detta minskar eller stoppar till och med blodflödet till resten av kroppen, vilket kan vara dödligt om det inte åtgärdas snabbt.

Kranskärlssjukdom (förträngning eller blockering i hjärtats artärer)

Kranskärlssjukdom är en förträngning eller blockering av dina kranskärl, vanligtvis på grund av plackbildning. Dina kranskärl förser ditt hjärta med syrerikt blod. Plackansamlingar i dessa artärer begränsar hur mycket blod som kan nå hjärtat.

Föreställ dig två körfält som slås ihop till ett på grund av ett byggarbete. Trafiken fortsätter att flyta, men långsammare. Vid kranskärlssjukdom kanske du inte märker att något är fel förrän placket utlöser en blodpropp. Blodproppen är som en betongbarriär mitt på vägen. Trafiken stannar upp. På samma sätt kan blodet inte nå hjärtat, vilket orsakar en hjärtinfarkt.

Du kan ha haft kranskärlssjukdom i många år utan att få några symtom förrän du får en hjärtinfarkt. Det är därför kranskärlssjukdom är en ”tyst mördare”.

Det finns två huvudformer av kranskärlssjukdom:

Stabil ischemisk hjärtsjukdom: Detta är den kroniska formen. Dina kranskärl smalnar gradvis av under många år. Med tiden får ditt hjärta mindre syrerikt blod. Du kan känna av vissa symtom, men du kan leva med tillståndet från dag till dag.

Akut koronart syndrom: Detta är den plötsliga formen som är en medicinsk nödsituation. Placket i ditt kranskärl brister plötsligt och bildar en blodpropp som blockerar blodflödet till ditt hjärta. Denna plötsliga blockering orsakar en hjärtinfarkt.

Koronarartärdissektion (reva i en hjärtartär)

Spontan kransartärdissektion uppstår när det uppstår en separation eller reva i väggen på en kransartär. Revan kan uppstå i vilket som helst av de tre lagren i kranskärlsväggen. Blod sipprar in mellan lagren. Det instängda blodet får artären att bukta inåt. Utbuktningen blockerar eller bromsar blodflödet till hjärtat.

Spontan kranskärlsdissektion ökar risken för akut koronarsyndrom. Detta är en typ av kranskärlssjukdom som orsakar bröstsmärta eller angina. Du löper också risk att drabbas av en livshotande hjärtinfarkt.

Perikardit (inflammerad säck runt hjärtat)

Perikardit är en inflammation i hjärtsäcken, den tunna, tvåskiktade, vätskefyllda säck som täcker hjärtats yttre yta. Perikardit utvecklas vanligtvis plötsligt och kan vara från några veckor upp till flera månader. Tillståndet går vanligtvis över efter tre månader, men ibland kan attackerna komma och gå i flera år. Ibland finns det extra vätska i utrymmet mellan perikardskikten, vilket kallas perikardiell effusion.

Hypertrofisk kardiomyopati (tjock hjärtmuskel)

Hypertrofisk kardiomyopati är en komplex typ av hjärtsjukdom som påverkar hjärtmuskeln. Den kan orsaka:

Förtjockning av hjärtmuskeln (särskilt ventriklarna eller de nedre hjärtkamrarna).
Styvhet i vänster kammare.
Förändringar i mitralisklaffen.
Cellförändringar.

Hypertrofisk kardiomyopati är en sjukdom som gör att hjärtmuskeln förstoras (hypertrofi). De flesta som har sjukdomen kan leva ett normalt liv, men den kan vara allvarlig för vissa personer. Om detta är fallet för dig finns det flera behandlingsalternativ.

Aortadissektion (bristning i din största artär)

Din aorta är den huvudartär som transporterar syrerikt blod från ditt hjärta till resten av kroppen. Aortaväggen består av tre vävnadsskikt – ett inre skikt (intima), ett mellanskikt (media) och ett yttre skikt (adventitia).

En aortadissektion börjar plötsligt när en reva uppstår i det inre lagret i ett försvagat område av din aorta. Blod strömmar genom revan och får det inre och mellersta lagret att separera (”dissekera”). När avlett blod strömmar mellan vävnadslagren kan det normala blodflödet till delar av kroppen saktas ned eller stoppas, eller så kan aortan brista helt.

Aortadissektion är ett livshotande tillstånd som kan orsaka plötslig död om det inte upptäcks och behandlas snabbt.

Aortaaneurysm (svagt område i din största artär)

Din aorta är den största artären i kroppen. Den transporterar blod och syre från hjärtat till andra delar av kroppen. Den är formad som en böjd polkagris. Din stigande aorta leder upp från ditt hjärta. Den nedåtgående aortan går tillbaka ner i buken (magen).

En aneurysm kan utvecklas i vilken artär som helst. Ett aortaaneurysm utvecklas när det finns en svaghet i väggen på din aorta. Trycket från blodet som pumpas genom artären orsakar en ballongliknande utbuktning i det svaga området av aortan. Denna utbuktning kallas för aortaaneurysm.

Mitralisklaffprolaps (hjärtklaff utan tät försegling)

Mitralisklaffprolaps är ett tillstånd där din mitralisklaff böjer sig eller faller tillbaka in i ditt vänstra förmak. Det är därför det ibland kallas ”floppy valve syndrome”. Denna slapphet kan förhindra att klaffen stänger så tätt som den borde.

Mitralisklaffprolaps är en vanlig form av mitralisklaffsjukdom, och ofta är den ofarlig. Många människor har inga symtom och vet inte ens om att de har det. Det beror på att deras klaff fortfarande kan fungera bra. Men vissa personer med måttlig eller svår prolaps har symtom och kan behöva behandling.

Den viktigaste komplikationen vid mitralisklaffprolaps är mitralisinsufficiens. Det innebär att blodet läcker åt fel håll genom klaffen. Mitralisklaffprolaps är en av de vanligaste orsakerna till mitralisk regurgitation. Om läckaget är tillräckligt allvarligt kan du behöva opereras eller genomgå ett ingrepp för att hjälpa klaffen att fungera som den ska.

Aortastenos (hjärtklaff som blockerar blodflödet eftersom den inte öppnar sig)

Aortaklaffstenos (ofta förkortat till aortastenos) är när aortaklaffen i hjärtat blir förträngd eller blockerad. Detta stör det normala blodflödet ut ur hjärtat och kan orsaka hjärtskador, allvarliga hälsoproblem och till och med dödsfall. Eftersom blodflödet begränsas, begränsas också hur mycket syre kroppen får. Detta kan orsaka bröstsmärta, andfåddhet och svimning.

Problem med hjärtrytmen

En arytmi (även kallad dysrytmi) är ett onormalt hjärtslag. Arytmier kan starta i olika delar av hjärtat och de kan vara för snabba, för långsamma eller bara oregelbundna.

Normalt slår ditt hjärta på ett organiserat och samordnat sätt. Problem med olika delar av hjärtat – eller till och med det blod som hjärtat pumpar – kan påverka hjärtats normala rytm. Att ha en normal hjärtrytm är viktigt eftersom hjärtat förser hela kroppen med näringsämnen och syre genom det blod som det pumpar.

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD eller kronisk sura uppstötningar)

Gastroesofageal refluxsjukdom, eller kronisk sura uppstötningar, är ett tillstånd där syrahaltigt innehåll i magsäcken ständigt läcker tillbaka upp i matstrupen, röret från halsen till magsäcken.

Sura uppstötningar beror på att en ventil i slutet av matstrupen, den nedre esofageala sfinktern, inte stänger ordentligt när maten når magsäcken. Sura uppstötningar rinner sedan tillbaka upp genom matstrupen till halsen och munnen och ger dig en sur smak.

Sura uppstötningar drabbar nästan alla någon gång i livet. Att ha sura uppstötningar och halsbränna då och då är helt normalt. Men om du har sura uppstötningar/ halsbränna mer än två gånger i veckan under flera veckor, ständigt tar mediciner mot halsbränna och antacida men dina symtom ändå återkommer, kan du ha utvecklat gastroesofageal refluxsjukdom. Gastroesofageal refluxsjukdom bör behandlas av din vårdgivare. Inte bara för att lindra dina symtom, utan för att gastroesofageal refluxsjukdom kan leda till allvarligare problem.

Magsår (sår i magslemhinnan)

Magsår är ett tillstånd där smärtsamma sår utvecklas i magsäcken eller i den första delen av tunntarmen (tolvfingertarmen). Normalt skyddar ett tjockt slemlager magslemhinnan från effekten av magens matsmältningssafter. Men många saker kan minska detta skyddande lager så att magsyran kan skada vävnaden.

Muskelspasmer i matstrupen (matröret)

Esofagusspasmer är problem med musklerna i matstrupen, det rör som för mat och dryck till magen efter att du har svalt. Spasmer kan orsaka lindriga till svåra symtom, t.ex. sväljsvårigheter och bröstsmärta. Medicinering eller andra behandlingar hjälper ofta. Kirurgi är sällsynt. Om du har svår bröstsmärta ska du genast uppsöka läkare.

Esofagit (inflammerat matstrupe)

Esofagit är en inflammation i matstrupen, det sväljrör som går från halsen ner till magen. Det kan kännas ömt, svullet, rått eller brännande. Inflammation i vävnaderna uppstår när immunsystemet har aktiverats för att bekämpa en infektion eller ett allergen eller för att reparera vävnadsskador. Erosiva ämnen, såsom magsyra och vissa mediciner, kan skada vävnaderna i matstrupen.

Gallstenar (förhårdnad matsmältningsvätska)

Gallsten bildas i gallblåsan, det lilla päronformade organ där kroppen lagrar galla. De är stenliknande bitar av koncentrerat gallmaterial. Gallvätska innehåller kolesterol, bilirubin, gallsalter och lecitin. Gallstenar består vanligtvis av kolesterol eller bilirubin som samlas längst ner i gallblåsan tills de hårdnar till ”stenar”.

Gallstenar kan vara så små som ett sandkorn eller så stora som en golfboll. De växer gradvis, eftersom gallan fortsätter att skölja över dem och de samlar på sig extra material. Det är faktiskt de mindre stenarna som är mest benägna att orsaka problem. Det beror på att mindre stenar kan förflytta sig, medan större tenderar att stanna kvar. Gallstenar som förflyttar sig kan fastna någonstans och skapa en blockering.

Hiatalbråck (en del av magsäcken rör sig upp mot matstrupen)

Ett hiatusbråck uppstår när den översta delen av magsäcken trycks upp genom en öppning i diafragman och in i bröstkorgen. Diafragman är den muskelbarriär som skiljer bukhålan från brösthålan. Ett bråck är när ett organ eller en vävnad pressas genom en svaghet i den vävnadsbarriär som normalt innehåller det. Bråck är vanliga, och hiatusbråck är bland de vanligaste typerna.

Hiatalbråck tränger igenom en redan existerande svaghet i diafragman – den öppning där matstrupen passerar för att ansluta till magsäcken. Sjukvården kallar denna öppning för esofageal hiatus, vilket är varifrån termen hiatalbråck eller hiatusbråck kommer. Stress och belastning kan vidga denna öppning med tiden. Detta tillstånd utvecklas vanligtvis långsamt under många år.

Gastrit (inflammerad magsäcksslemhinna)

Gastrit är en inflammation i magsäcken. Denna slemhinna (en mjuk vävnad som kallas mucosa) skyddar magen från de syror, enzymer och mikroorganismer som passerar genom den varje dag. Gastrit uppstår när ditt immunsystem upptäcker ett hot mot denna barriär. Immunsystemet utlöser inflammation i vävnaderna för att bekämpa infektioner och främja läkning.

Pankreatit (inflammerad bukspottkörtel)

Pankreatit är inflammation i bukspottkörteln. Inflammationen orsakar svullnad och smärta. Om du har pankreatit kan det kännas som magsmärtor som sprider sig till ryggen.

Din bukspottkörtel är ett organ i buken. Den sitter mellan magen och ryggraden. Om du lägger din högra hand över din mage, är det ungefär samma storlek och form som bukspottkörteln bakom den.

Bukspottkörteln är involverad i matsmältningen och regleringen av blodsockret. Den tillverkar matsmältningsenzymer (t.ex. amylas) och hormoner (t.ex. insulin). Den levererar matsmältningsenzymer till tunntarmen via bukspottkörtelgången.

Inflammation är immunförsvarets reaktion på en skada. Den ska hjälpa till att läka skadade vävnader. När bukspottkörteln skadas beror det oftast på att gallstenar blockerar pankreasgången eller på alkohol.

Lungemboli (en blodpropp i lungan)

En lungemboli är en blodpropp i lungans blodkärl. Detta händer när en blodpropp i en annan del av kroppen (ofta benet eller armen) rör sig genom venerna till lungan. En lungemboli begränsar blodflödet till lungorna, sänker syrenivåerna i lungorna och ökar blodtrycket i lungartärerna.

Utan snabb behandling kan en lungemboli orsaka hjärt- eller lungskador och till och med leda till döden.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL eller lungsjukdom)

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är ett samlingsnamn för en rad progressiva lungsjukdomar. Kronisk bronkit och emfysem kan båda leda till kroniskt obstruktiv lungsjukdom. En diagnos av kroniskt obstruktiv lungsjukdom innebär att du kan ha en av dessa lungskadliga sjukdomar eller symtom på båda. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom kan utvecklas gradvis, vilket gör det svårare att andas med tiden.

Kronisk bronkit

Kronisk bronkit irriterar luftrören, som transporterar luft till och från lungorna. Röret svullnar upp och slem (flegma eller ”snor”) ansamlas i slemhinnorna. Uppbyggnaden gör att rörets öppning smalnar av, vilket gör det svårt att få in och ut luft ur lungorna.

Små hårliknande strukturer på insidan av luftrören (s.k. cilier) transporterar normalt bort slem från luftvägarna. Men irritationen från kronisk bronkit och/eller rökning skadar dem. De skadade flimmerhåren kan inte hjälpa till att rensa slem.

Emfysem

Emfysem är en nedbrytning av väggarna i de små luftsäckarna (alveolerna) i slutet av bronkerna, i ”botten” av din lunga. Din lunga är som ett upp-och-nedvänt träd. Stammen är luftstrupen eller ”trachea”, grenarna är ”bronkerna” och bladen är luftsäckarna eller ”alveolerna”.

Luftsäckarna spelar en avgörande roll när det gäller att föra in syre i blodet och föra ut koldioxid. De skador som orsakas av emfysem förstör väggarna i luftsäckarna, vilket gör det svårt att få ett fullständigt andetag.

Lunginflammation (lunginfektion)

Lunginflammation är en infektion i lungorna som orsakas av bakterier, virus eller svamp. Lunginflammation får lungvävnaden att svullna (inflammation) och kan orsaka vätska eller var i lungorna. Bakteriell lunginflammation är vanligtvis allvarligare än viral lunginflammation, som ofta går över av sig själv.

Lunginflammation kan drabba en eller båda lungorna. Lunginflammation i båda lungorna kallas bilateral eller dubbel lunginflammation.

Pleurit eller pleurit (inflammerad slemhinna i lungorna)

Pleurit uppstår när slemhinnan (vävnadslagret) runt lungorna eller slemhinnan på insidan av bröstkorgens vägg svullnar upp. Detta gör att de två lagren gnider mot varandra och orsakar skarp smärta. Pleurit kallas också för pleurit.

Dina lungor och insidan av din bröstkorg är båda beklädda med ett tunt lager som kallas pleura. Utrymmet mellan dem (pleurarummet) är fyllt med vätska som gör att de glider lätt mot varandra när du andas, som olja i en maskin. När ett eller båda lagren blir svullna (inflammerade) gnids de istället smärtsamt mot varandra.

Pneumothorax (kollapsad lunga)

En kollapsad lunga uppstår när luft tränger in i pleurarummet, området mellan bröstväggen och lungan. Luften i pleurarummet kan byggas upp och trycka mot lungan, vilket gör att den kollapsar helt eller delvis. En kollapsad lunga kallas även för en tömd lunga eller pneumothorax och kräver omedelbar medicinsk vård.

Pulmonell hypertension (högt blodtryck i lungartärerna)

Pulmonell hypertension är en allmän diagnos som innebär att du har högt blodtryck i dina lungartärer. Dessa är de blodkärl som transporterar syrefattigt blod från hjärtat till lungorna.

Pulmonell hypertension har många olika orsaker. Vanligtvis är det en komplikation till hjärt- eller lungsjukdom. Men många andra sjukdomar och miljöfaktorer kan öka risken för pulmonell hypertension.

Pulmonell hypertension är farligt eftersom det stör blodflödet genom hjärtat och lungorna. Högt blodtryck i dina pulmonella artärer gör att dessa artärer blir trånga. Detta leder till att hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa syrefattigt blod till lungorna.

Med tiden skadar pulmonell hypertension ditt hjärta och orsakar problem i hela kroppen. Utan behandling kan sjukdomen vara dödlig.

Astma (trånga luftvägar)

Astma, även kallad bronkialastma, är en sjukdom som påverkar dina lungor. Det är ett kroniskt (pågående) tillstånd, vilket innebär att det inte går över och kräver kontinuerlig medicinsk behandling. Astma kan vara livshotande om du inte får behandling.

Revbensfraktur (brutet revben)

En revbensfraktur är den medicinska termen för ett brutet revben. Revbensfrakturer orsakas vanligtvis av bilolyckor, idrottsskador eller andra trauman. Det är också möjligt att bryta ett revben utan att uppleva trauma.

Det är ovanligt att man behöver operera en revbensfraktur, såvida inte skadan som bröt revbenet skadade de inre organen. Till skillnad från de flesta andra typer av benfrakturer behöver du förmodligen ingen annan behandling än vila, is och andningsövningar. De flesta människor behöver minst en månad för att återhämta sig från en revbensfraktur.

Även om du kan återhämta dig med hemmabehandlingar kan revbensfrakturer ha livshotande komplikationer. Kontakta en vårdgivare eller uppsök akutmottagningen om du upplever symtom som smärta och ömhet runt revbenen och bröstkorgen, eller om du har svårt att andas.

Costochondritis (svullet brosk i bröstkorgen)

Costochondritis är en ofarlig svullnad (inflammation) i brosket i bröstkorgen. Brosket förbinder dina revben med ditt bröstben (sternum) och skapar den costochondrala leden. Kostokondrit känns som en skarp eller värkande smärta. Smärtan kan komma plötsligt eller utvecklas långsamt och sprida sig över bröstkorgen.

Eftersom smärtan sitter i bröstet kan du misstolka costokondrit som en hjärtattack.

Bältros (infektion och utslag)

Bältros (herpes zoster) är en virusinfektion som orsakar ett utbrott av smärtsamma utslag eller blåsor på huden. Den orsakas av varicella-zoster-viruset, som är samma virus som orsakar vattkoppor. Utslagen uppträder oftast som ett band av utslag eller blåsor på ett område av kroppen.

Lungcancer

Lungcancer är en sjukdom som orsakas av okontrollerad celldelning i lungorna. Dina celler delar sig och gör fler kopior av sig själva som en del av sin normala funktion. Men ibland får de förändringar (mutationer) som gör att de fortsätter att tillverka fler kopior av sig själva när de inte borde. Skadade celler som delar sig okontrollerat skapar vävnadsmassor, eller tumörer, som så småningom hindrar dina organ från att fungera som de ska.

Lungcancer är benämningen på cancer som börjar i lungorna – vanligtvis i luftvägarna (bronkerna eller bronkiolerna) eller i de små luftsäckarna (alveolerna). Cancer som börjar på andra ställen och förflyttar sig till lungorna brukar benämnas efter var den börjar (din vårdgivare kan kalla detta för cancer som har metastaserat till lungorna).

Hur behandlas bröstsmärta?

Behandlingen av bröstsmärta beror på orsaken till smärtan. Om bröstsmärtan orsakas av en hjärtinfarkt får du akut behandling så snart du söker hjälp. Detta kan omfatta medicinering och en procedur eller operation för att återställa blodflödet till ditt hjärta.

Om ett icke-kardiellt tillstånd orsakar dina bröstsmärtor kommer din vårdgivare att prata med dig om behandlingsalternativ. Beroende på din sjukdom och hur allvarlig den är, kan de rekommendera:

• Livsstilsförändringar.
• Läkemedel.
• Kirurgi eller ett ingrepp.

Vilka är de möjliga komplikationerna eller riskerna med att inte behandla bröstsmärta?

Vissa orsaker till bröstsmärta kan vara livshotande. Detta gäller även vissa lungrelaterade orsaker till bröstsmärta. Det säkraste är att uppsöka en vårdgivare som kan diagnostisera och behandla din bröstsmärta.

Kan bröstsmärta förebyggas?

Ja, du kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och andra sjukdomar genom att ha en hälsosam livsstil. Detta innebär bl.a:

• Äta en hälsosam kost. Din vårdgivare eller registrerade dietist kan hjälpa dig att skapa en kostplan som är rätt för dig.
• Hantera de hälsotillstånd du har, t.ex. högt blodtryck, högt kolesterol och diabetes.
• Motionera de flesta dagar i veckan.
• Uppnå och bibehålla en vikt som är hälsosam för dig.
• Begränsa mängden alkohol du dricker.
• Inte använda tobaksprodukter.

För att förebygga vissa andra orsaker till bröstsmärta kan du:

• Undvika astmautlösande faktorer.
• Behandla luftvägsinfektioner direkt.
• Ta medicin för att förhindra blodproppar om du löper risk för dem.
• Få en vaccination mot vattkoppor eller bältros.
• Undvik mat som orsakar halsbränna.
• På långa bilresor eller flygresor kan du förhindra att blodproppar bildas i benen genom att resa dig upp och gå runt lite med ett par timmars mellanrum.