Potentiella orsaker till utebliven menstruation
Utebliven mens kan vara oroande. När är det normalt och när är det inte det? Hur länge kan man låta saker vara? Vad orsakar oregelbunden mens och när bör man börja undersöka saken? Om du har försökt ta reda på dessa frågor kan vi ha några svar till dig. Men låt oss först börja med hur exakt din menstruationscykel fungerar.
Din menstruationscykel: Hur den fungerar
Din menstruation styrs av ett invecklat hormonsystem som producerar hormoner i en viss ordning varje månad för att förbereda din kropp för graviditet. När denna process fungerar som den ska tappar livmodern sin slemhinna i slutet av cykeln, vilket resulterar i en menstruation när det inte finns någon graviditet. Hormoner som produceras av hypotalamus, det område i hjärnan som hjälper till att reglera hypofysen, hypofysen, som producerar follikelstimulerande hormon och luteiniserande hormon, och äggstockarna, som producerar hormonerna progesteron och östrogen, spelar en viktig roll här. Hormoner som prolaktin och de som produceras av sköldkörteln kan också påverka din menstruationscykel.
Hur ofta bör du förvänta dig en menstruation och hur länge?
I genomsnitt får de flesta kvinnor sin mens var 28:e dag och den varar mellan 4 och 7 dagar. Det kan dock finnas en stor variation från detta, med vissa kvinnor som har en period var 21: e dag och vissa var 35: e dag. Detta kan vara normalt för dem.
Det är inte heller ovanligt att ha en kortare eller längre menstruationscykel eller tyngre eller lättare menstruationer under några år före klimakteriet eller efter puberteten när dina hormoner kan vara något ur balans. Men om du inte har haft din mens på mer än tre månader bör du tala med en läkare även om du precis har genomgått puberteten eftersom det kan vara ett tecken på några underliggande problem.
Låt oss ta en titt på några faktorer som kan göra dina perioder oregelbundna.
Orsaker till oregelbundna menstruationer
Livsstilsfaktorer
Vissa livsstilsfaktorer kan leda till hormonell obalans och påverka din menstruationscykel och därmed orsaka oregelbunden mens.
Överdriven träning som är vanligt för tävlingsidrottare, särskilt i sporter där de måste hålla en låg kroppsvikt, kan ha en effekt på hypotalamus.
Dålig kosthållning och extrem viktminskning, som förekommer hos kvinnor med ätstörningar, kan också påverka hypotalamus.
Stress och psykiska störningar som tvångssyndrom eller depression kan också leda till att hypotalamus inte fungerar som den ska.
Fetma kan få kroppen att producera extra östrogen, vilket också kan störa din menstruationscykel. Om ditt kroppsmasseindex (BMI) är 30 eller mer och dina menstruationer påverkas, kan du behöva gå ner i vikt.
Störningar i sköldkörteln
Sköldkörteln producerar hormoner som reglerar din ämnesomsättning. Även om det är sällsynt kan sköldkörtelrubbningar som innebär en överaktiv eller underaktiv sköldkörtel också leda till oregelbunden mens.
Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)
Polycystiskt ovariesyndrom är ett tillstånd som kännetecknas av hormonell obalans och kan orsaka oregelbundna menstruationer. Kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom kan ha högre nivåer av testosteron, det manliga hormonet. De kanske inte heller har ägglossning så ofta som är normalt.
Preventivmedel
Vissa typer av preventivmedel, t.ex. p-piller med enbart gestagen eller intrauterint system, kan få mensen att stanna av. Men när du slutar använda dem kommer mensen vanligtvis tillbaka. Det är inte heller ovanligt att missa en period då och då när du är på p-piller och detta bör inte orsaka dig oro.
Medicinska tillstånd
Vissa kroniska tillstånd som okontrollerad diabetes och hjärtsjukdomar kan påverka din menstruation.
Medicinering
Vissa mediciner, till exempel vissa antiepileptika och antipsykotika, kan ge dig oregelbunden mens.
Hyperprolaktinemi
Hyperprolaktinemi, ett tillstånd som kännetecknas av en onormalt hög nivå av prolaktin, ett proteinhormon, i blodet kan störa din menstruationscykel.
Tumörer
Tumörer i äggstockarna, binjurarna eller hypofysen kan påverka din menstruationscykel.
Vad orsakar långvarig eller kraftig blödning?
Om du behöver byta mensskydd varannan eller varannan timme anses din menstruation vara kraftig, särskilt om den varar i mer än sju dagar. Några faktorer som kan orsaka detta är:
- Fibrom i livmodern (tumörer i livmodern) eller polyper.
- Blödningsrubbningar som leukemi eller von Willebrands sjukdom.
- Hypotyreos (en underaktiv sköldkörtel).
- Leversjukdom.
- Endometrios, ett tillstånd där den vävnad som bildar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern – t.ex. i äggstockarna, äggledarna eller urinblåsan.
- Bäckeninflammation, som är en infektion i äggledarna, livmodern eller äggstockarna.
Vad är menstruationssmärta?
Menstruationssmärta eller kramper är smärtor i nedre delen av magen som uppstår när menstruationen börjar (eller strax innan). Smärtan kan hålla i sig i 2 till 3 dagar. Kramperna kan vara bultande eller värkande, och de kan vara dova eller skarpa. Symtomen kan variera från ett milt obehag till allvarlig smärta som stör dina normala aktiviteter.
Menstruationskramper är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro hos kvinnor under 30 år. Även om mer än hälften av de personer som upplever menstruationskramper upplever ett visst obehag, är 10% av dem tillfälligt medicinskt indisponerade.
Vad orsakar smärta under menstruationen?
Saker som rökning, depression, endometrios, kroniska livmoderinfektioner och kraftigt menstruationsflöde kan leda till överdriven smärta under menstruationen.
Vad händer härnäst?
Behandling av menstruationsrubbningar kan innebära att man tar hand om det underliggande hälsoproblemet. Håll reda på hur ofta du får din menstruation och vilka symtom som följer med den. Om du inte har haft mens på tre månader bör du besöka din gynekolog. Din läkare kommer sedan att hjälpa dig att bestämma nästa åtgärd, vare sig det gäller att rekommendera livsstilsförändringar eller förskriva preventivmedel eller annan medicinering. Du kan också bli ombedd att göra ett graviditetstest eller ultraljud för att utesluta en graviditet om du har varit sexuellt aktiv.
