Mononukleos: Tecken, diagnos och behandling

Om du aldrig har hört talas om mononukleos tidigare är du bara en av många av oss! När allt kommer omkring får den inte lika mycket uppmärksamhet som diabetes, cancer eller till och med vanlig förkylning. Men tänk på detta: ca 95 % av den mänskliga befolkningen har antikroppar mot det virus som orsakar mononukleos. Det beror helt enkelt på att nästan alla av oss någon gång har infekterats av det virus som orsakar sjukdomen, Epstein-Barr-viruset. Även om denna virusinfektion inte alltid ger några symtom kan den utvecklas till mononukleos. Detta är en smittsam virusinfektion med influensaliknande symtom, även kallad kyssjukan.

Mononukleos orsakas vanligtvis av Epstein-Barr-viruset. Andra virus som kan orsaka symtom som liknar körtelfeber är adenovirus, cytomegalovirus, hepatit (A, B eller C), HIV, röda hund och toxoplasmos.

Tecken på mononukleos

Symtomatisk mononukleos är vanligast hos ungdomar och unga vuxna. Märkligt nog går infektionen oftast obemärkt förbi hos barn. Människor börjar få tecken och symtom på mononukleos ungefär fyra till sex veckor efter att ha fått viruset från en infekterad person. En av fyra personer som smittas av viruset utvecklar vanligtvis infektionen. Andra utvecklar antikroppar och drabbas aldrig av sjukdomen igen.

Om du har något av följande symtom bör du överväga möjligheten av mononukleos.

• Feber och ont i halsen.
• Huvudvärk och smärta i kroppen.
• Smärtsamma och svullna lymfkörtlar i halsen och armhålan.
• Karaktäristiska utslag på delar av eller hela kroppen.
• Extrem trötthet.

Vissa personer fortsätter att känna sig trötta eller utmattade månader efter att de andra symtomen har lagt sig.

Vissa symtom på mononukleos kan utvecklas till långvariga problem. De kan kvarstå även efter att symtom som trötthet och feber har försvunnit. Dessa symtom är ganska allvarliga men sällsynta.

• En förstorad mjälte (splenomegali) eller lever, som åtföljs av ovanstående symtom, diagnostiseras nästan definitivt som mononukleos.
• Om mjälten är förstorad och spricker kan du känna en skarp smärta i vänster nedre del av buken. I så fall måste du omedelbart uppsöka läkare.
• Leverinflammation och gulsot kräver övervakad behandling under en längre tid.
• Hos personer som har andra immunrelaterade tillstånd som HIV eller vid organtransplantationer kan Epstein-Barr-viruset orsaka allvarligare, systemiska komplikationer.

Diagnos av mononukleos

Diagnos av mononukleos beror till stor del på symtomen, så om du har ett eller flera av ovanstående symtom måste du diskutera dina bekymmer med en läkare. Ett heterofilt antikroppstest ordineras ofta för bekräftelse, men detta har låg effektivitet under den första veckan av infektionen.

Om mononukleos misstänks trots ett initialt negativt antikroppstest, kan testet rekommenderas vid ett senare tillfälle. Personer som drabbas utvecklar antikroppar senare eller, i vissa fall, inte alls.

Var extra försiktig om du är gravid. Om du misstänker mononukleos ska du ta prover i tid så att lämpliga åtgärder kan vidtas. Detta beror på att virus som cytomegalovirus och toxoplasmos kan orsaka skador på fostret.

Sätt att förebygga och behandla mononukleos

Mononukleos har inget botemedel och kommer att löpa sin kurs. Det enda sättet att hantera sjukdomen är att behandla symptomen för att må bättre.

Behandlingen omfattar mycket vila, tillräckligt med vätska och receptfria läkemedel mot feber och smärta.

Eftersom mononukleos är en virusinfektion är antibiotika ineffektivt mot den. Det finns inte heller något känt vaccin mot Epstein-Barr-virus.

Om ett specifikt organ som mjälte eller lever är infekterat måste du använda rätt läkemedel för att behandla dessa sekundära sjukdomar.

Om du har en förstorad mjälte rekommenderas att du undviker ansträngande aktiviteter och kontaktsporter tills svullnaden har gått över. För mycket aktivitet kan leda till att mjälten brister. Att undvika all ansträngande aktivitet under minst en månad efter infektionen anses vara säkert.

Mononukleos kallas för kyssjukan eftersom den sprids via saliv. Det är bäst att inte dela glas, tallrikar, skedar, tandborstar och kosmetika med någon som är smittad. Undvik att kyssa en person som du vet är smittad.

Att välja hälsosam mat, undvika koffein och alkohol, äta mindre rött kött och mer av bönor, baljväxter och omega-3-fettsyror är alternativ som underlättar återhämtningen. Att hålla sig välhydrerad är också mycket viktigt.

Alternativa behandlingsvägar

Behandling med Rohitakarishta: Inom ayurveda är det allmänt accepterat att mononukleos kan orsaka splenomegali och det kan behandlas med en ayurvedisk blandning som kallas Rohitakarishta. Konsumera dock inte blandningen om det inte rekommenderas av en erfaren ayurvedisk utövare.

Kokosnötsoljans kraft: Forskning tyder på att gravida kvinnor och ammande mödrar som har smittats av mononukleos kan undvika att överföra infektionen till sina spädbarn genom att konsumera kokosolja. Kokosolja är rik på laurinsyra, som ofta används för medicinska ändamål på grund av sin förmåga att bekämpa virussjukdomar. Även om vissa källor föreslår en daglig konsumtion på cirka tre matskedar, är det bäst att bestämma dosen efter samråd med en expert. Det finns också källor som menar att gravida och ammande kvinnor kan ha nytta av att äta andra produkter som innehåller kokosnöt, t.ex. kokosmjölk och strimlad kokosnöt.

Växtbaserade läkemedel: Att konsumera örter som echinacea och grönt te kan också hjälpa till att bekämpa virusinfektioner och stärka immuniteten. Echinacea får dock inte ges till barn om det inte ordinerats av en läkare. Det bör inte heller konsumeras av personer som har autoimmuna tillstånd som reumatoid artrit och Hashimotos tyreoidit.

Som så ofta är fallet med virusinfektioner som sprids från person till person är det viktigt att känna till försiktighetsåtgärderna. Om du tror att någon kan ha en Epstein-Barr-virusinfektion ska du se till att denne omedelbart uppsöker läkare så att denne kan vidta lämpliga försiktighetsåtgärder och undvika att sprida infektionen. Och om du har smittats av Epstein-Barr-virus och är på väg att tillfriskna ska du alltid vara uppmärksam på följdsjukdomar som gulsot och mjältförstoring och vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder.