Intressanta kroppsreaktioner som är försvarsmekanismer
Människokroppen är utformad för att överleva mot alla odds. Kroppen har olika försvarsmekanismer som fungerar med det primära målet att skydda sig mot potentiell fara. Vi är omgivna av stressande ämnen i form av patogena mikrober, giftiga ämnen och stressande livshändelser som alltid kan utgöra en risk för vårt välbefinnande. Under evolutionens gång har människokroppen lärt sig vissa sätt att försvara sig som en naturlig överlevnadsförmåga.
Här är de mest intressanta kroppsreaktionerna som inte är konstiga utan istället en integrerad del av kroppens försvarsmekanismer.
Feber
En markant ökning av kroppstemperaturen får oss ofta att söka efter mediciner. Antipyretika är de mediciner som används för att sänka kroppsvärmen och är bara vanliga icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAIDS). Många personer har drabbats av hälsokonsekvenser till följd av upprepat intag av febernedsättande medel. Även om de första dagarna med feber kan vara mycket obehagliga med hög temperatur och smärta i kroppen, är det faktiskt kroppens sätt att bekämpa infektiösa mikrober.
En temperaturökning minskar patogenernas styrka och hindrar dem från att föröka sig och sprida infektionen. Studier har även visat att hög kroppstemperatur bidrar till att immunceller som lymfocyter snabbt omvandlas till sin funktionella form så att de snabbare kan bekämpa patogenerna.
Skorv
Skorpor på sår är ofta fula och kliar, men vi avråds från att peta på dem. Forskare har visat att större vävnadsskada ökar risken för att sårskorpor bildas. Skorpor har tre viktiga funktioner: de förhindrar blödning, de skyddar såret och de ger såret en förnyad strukturell stabilitet.
När du tar bort en sårskorpa tar du också bort en del av den nybildade vävnad som din kropp just har reparerat, och stör därmed kroppens läkningsprocess för att skydda dig själv.
Nysning
Att motstå lusten att nysa är det värsta sättet att hindra kroppens försvarsmekanism. En nysreflex uppstår när andningsorganen har mött allergener som damm, pollen eller patogena mikrober. Om du kväver en nysning kan infekterat slem pressas tillbaka in i det eustakiska röret och mellanörat, vilket kan leda till mellanöreinflammationer.
Eftersom nysningar kan överföra smittsamma mikrober från kroppen till flera meters avstånd är det bäst att hålla för munnen och näsan när du nyser.
Hicka
Termen ”hicka” kommer från det ljud som uppstår när man hickar. Det är en naturlig reflex hos alla ammande däggdjur, särskilt för att hjälpa till att släppa ut luft som fastnat i magen när man äter eller äter för snabbt. I likhet med rapning flyttar den svalt luft ut ur magen, så att gaser som fångats i magen inte orsakar smärta hos både unga och gamla. Det är anledningen till att det också anses vara en självförsvarsmekanism.
Prunkande fingrar
När våra fingrar och tår blir blöta beter de sig ganska konstigt genom att rynka på sig. Studier har visat att detta fenomen inte bara beror på osmos utan också har en funktionell betydelse. Den allmänt accepterade teorin kring ”rynkiga fingrar” är att det är ett beteende som utvecklades redan under våra förfäders tid för att vi skulle få ett bättre grepp på våta ytor.
Normalt är huden över fingertopparna och tårna slät, men när de är våta veckar de sig så att de får ett bättre grepp för att kunna gå utan att falla eller greppa utan att halka.
Blinka med ögonen
En viktig och ofrivillig aktivitet är att blinka med ögonen. Frekventa och mjuka blinkningar främjar ögonhälsan och en optimal syn. Tårarna fortsätter att fylla ögongloberna med närande proteiner, fukt och oljor. Detta bidrar till smörjningen mellan ögongloben och ögonlocken. Brist på detta leder till irritation och torra ögon.
Brist på blinkningar är ganska vanligt bland individer som är fastklistrade vid skärmarna på sina datorer och telefoner. Människor bör medvetet anstränga sig för att blinka var 1: e timme för friska ögon.
Gåshud
När vi lyssnar på vår favoritmusik eller upplever en kall luftvåg känner vi rysningar längs ryggraden och naturligtvis gåshud på huden. Det är ett beteende som har funnits sedan våra förfäders tid och som hjälper till att minska värmeförlusten från hudens porer vid kallt väder.
Sammandragningen av arrector pili muskler som ligger runt hårsäckarna i hudens dermis leder till gåshud.
Gäspning
En gäspning är inte alltid ett tecken på tristess, utan kan också bero på en kroppslig reaktion för att skydda sig mot klimatförändringar. Blodkärlen som omger hjärnan transporterar varmare blod än det som finns i extremiteterna och lungorna. När du gäspar leder sträckningen av käk- och ansiktsmusklerna till att blodet strömmar till ansikte, huvud och hals. Vid inandning av kall luft sjunker cerebrospinalvätskan och blodflödet i de stora venerna ökar. Båda processerna hjälper till att avlägsna blod i det cerebrovaskulära systemet och leder till att kallare blod från lungor och extremiteter når dit.
Inflammatoriska processer
Rodnad, smärta och svullnad är de viktigaste inflammatoriska processerna som indikerar att kroppens immunförsvar står i brand. När vi skadar oss genom trauma eller insektsbett blir området runt såret rött och svullet. Detta är en försvarsmekanism från kroppen för att dra till sig vår uppmärksamhet. På cellnivå strömmar en mängd immunceller och inflammationsmediatorer som prostaglandiner och cytokiner till området för att hjälpa till med cellförnyelse och reparation.
Selektiv minnesförlust
Glömska kan ha flera nackdelar när det gäller att utföra våra dagliga liv, men selektiv minnesförlust spelar en avgörande roll för vårt allmänna välbefinnande. Selektiv minnesförlust är en naturlig försvarsmekanism som hjälper oss att glömma det psykologiska trauma vi utsatts för på grund av missbruk, våld, sorg eller andra påfrestande händelser. som hjälper till att skydda mot psykologiska skador efter ett känslomässigt eller psykologiskt trauma.
Detta är ett karakteristiskt drag hos många motståndskraftiga individer. Att förlora förmågan att helt eller delvis minnas en traumatisk händelse spelar faktiskt en viktig roll för att hjälpa oss att läka känslomässigt och gå vidare i livet.
Nästa gång du upplever någon av dessa kroppsreaktioner vet du att din kropps försvarsmekanism är aktiv och gör det för din skull.