Hormoner: En viktig faktor som påverkar viktminskning

Om du är ute efter att gå ner i vikt har du förmodligen provat allt från att minska kalorierna till att svettas i timmar på gymmet. Men du har troligen gett upp eftersom ingenting verkar fungera och det känns omöjligt att gå ner i vikt.

Detta beror på att du närmar dig viktminskning endast i termer av kalorier. Istället måste du kontrollera dina hormoner. Även om kalorierna måste hållas i schack är det hormonerna som till stor del påverkar ditt kaloriintag och din kaloriförbrukning. Läs vidare för att lära dig hur förhållandet mellan hormoner och kalorier kan försvåra dina viktminskningsmål.

Kalorier är det enda som påverkar vikten: En myt

Om du vill gå ner i vikt följer du förmodligen mantrat. Energiförbrukningen ska vara högre än energiintaget. Detta kanske dock inte alltid fungerar bra. Detta beror på att hormoner i människokroppen har en roll att spela när det gäller att påverka kroppens metaboliska aktiviteter.

Energiintag: Energiintaget kan mätas i vissa värden som används för människans livsmedelskonsumtion. Det har uppskattats att en genomsnittlig person tar in 4 kalorier från 1 g protein eller kolhydrater och 9 kalorier från 1 g fett. Denna uppskattning varierar dock från person till person beroende på personens metaboliska kapacitet och tarmfunktion, som regleras av hormoner.

Hormoner är ofta de verkliga bovarna

Hormoner är den typ av kemikalier som skickar meddelanden genom hela kroppen för att samordna komplexa processer som tillväxt, fertilitet och ämnesomsättning. Hormoner har förmågan att påverka immunsystemets funktion, det kan påverka energiförbrukningen och till och med förändra en persons beteende. Hormoner kan direkt påverka hur kroppen hanterar energi. Hormonerna påverkas i sin tur av vår livsstil, såsom kost, stress, motion, mental hälsa osv.

Energianvändning: Det har visat sig att det viktigaste bidraget till kroppens energianvändning utgörs av basalmetabolismen, dvs. den energi som används under vila. Detta betraktas ofta som en konstant faktor, beroende på personens muskelmassa och ålder. Men de flesta människor tar inte hänsyn till hormonernas roll. Bland de olika hormoner som spelar in i kroppen har sköldkörteln en mycket viktig roll för energiförbrukningen och basalmetabolismen.

Sköldkörtelhormonobalans

Sköldkörteln fungerar olika för varje person. Detta är den främsta anledningen till att basalmetabolismen inte kan betraktas som en konstant faktor. Sekretionen av tyroxin (det primära sköldkörtelhormonet) är starkt beroende av en persons stressnivåer, matvanor och träningsscheman.

En person med låg tyroxinproduktion i kroppen, ett tillstånd som kallas hypotyreos, möter en känsla som får dem att äta mer än vanligt och bromsar ämnesomsättningen, vilket kan leda till viktökning. Så för att låta sköldkörteln fungera bra måste du ha ett anständigt intag av kalorier. Du får inte heller minska intaget av kolhydrater i stor utsträckning eftersom en drastisk minskning av kolhydrater kan få sköldkörtelhormonet att hamna på villovägar. Ett annat sätt du kan höja basalmetabolismen i kroppen är att skapa extra muskelmassa.

Rekommenderat kaloriintag: Enligt Dietary Guidelines bör mellan 45 och 65 procent av de dagliga kalorierna för alla åldersgrupper komma från kolhydrater. Den totala mängden kalorier du behöver varje dag beror på ålder, kön, längd, vikt och fysisk aktivitetsnivå. Vuxna kvinnor behöver vanligtvis mellan 1 600 och 2 400 kalorier per dag, medan vuxna män behöver mellan 2 000 och 3 000 kalorier per dag.

Lågt testosteron påverkar muskeltillväxt och vikt

När du tar in energi måste du ha tillräcklig muskelmassa för att förbränna energin. Hormoner har visat sig vara inblandade i hur energi lagras i kroppen. Testosteron och tillväxthormon ser till att energin lagras i din muskelmassa. Lågt testosteron i kroppen undertrycker muskeltillväxten och dess underhåll, vilket leder till viktökning. Denna hormonella brist är mer framträdande och vanlig hos män än hos kvinnor. Faktum är att fetma också resulterar i låg testosteronproduktion i kroppen, vilket sedan blir en ond cirkel.

Lågt östrogen leder till viktökning

Östrogen, även känt som det kvinnliga könshormonet, sjunker i allmänhet under perimenopausen och efter klimakteriet. Låga östrogennivåer kan leda till fettinlagring och viktökning eftersom kroppen inte förbränner kalorier effektivt. Östrogenbrist orsakar också leptinokänslighet, vilket bevisats i djurstudier, vilket leder till att man tar in mer kalorier och förbränner mindre, vilket resulterar i viktökning.

Hungerhormoner: Insulin, leptin och ghrelin

Bearbetad mat som finns tillgänglig idag, med allt tillsatt socker, aromer och konserveringsmedel kan lätt rubba hormoner som påverkar vår hunger och mättnad. Insulin, leptin och ghrelin är hungerhormonerna som naturligt påverkas och påverkas av människors matvanor. Detta leder till att man tar in mer och mer kalorier, vilket leder till viktökning eller ingen viktnedgång.

Insulin: Insulin produceras av bukspottkörteln och är det fettinlagrande hormonet. Förhöjda insulinnivåer kan störa ämnesomsättningen och öka hunger och sug, vilket leder till viktökning.

Leptin: Leptin produceras av fettvävnaden eller fettcellerna i kroppen och är mättnadshormonet. Leptinresistenta personer lider av viktökning eftersom de inte känner sig mätta lätt och till slut får i sig mer kalorier. Det behövs dock mer forskning för att bevisa leptinets och ghrelins roll vid fetma.

Ghrelin: Ghrelin produceras av mag-tarmkanalen och är känt för att reglera aptiten. Detta hungerhormon utsöndras när magen är tom. Även om man har funnit att nivån av det aptitstimulerande hormonet ghrelin minskar hos överviktiga personer är ghrelins roll i viktökning fortfarande oklar.

Kortisol kan också påverka din vikt

Stress leder till att stresshormonet kortisol frigörs. Överskott av kortisol i kroppen är förknippat med överätning, sug och mindre mättnad. Forskning har visat att stressinducerat ätande leder till viktökning hos människor, mer hos kvinnor.

Vanliga symptom på hormonell obalans

Det är vanligt att hormonerna hamnar ur balans från tid till annan. Hos kvinnor uppstår obalansen under åren före menarche och klimakteriet. För att veta om du står inför ett problem med dina hormoner kan du leta efter dessa vanliga symtom:

Hos kvinnor

Trötthet
Sömnlöshet
Viktökning eller viktminskning
Låg libido
Problem med matsmältningen
Förändringar i aptiten
Depression och ångest
Håravfall och gallring av håret
Oregelbundna menstruationer
Infertilitet
Diabetes
Hjärtsjukdomar
Osteoporos

Hos män

Viktökning
Trötthet
Sömnlöshet
Ångest
Hjärnmoln
Depression
Minskad sexuell prestanda
Oförmåga att bibehålla muskelmassa
Diabetes
Hjärtsjukdom
Osteoporos

Hur tar man itu med hormonella viktproblem?

Följ dessa fem livsstilsstrategier för att balansera dina hormoner på ett effektivt sätt:

Gör en kostplan som är hormonbalanserande. Ät livsmedel med lågt sockerinnehåll, fiberrika livsmedel och hälsosamma fetter. Undvik konsumtion av starkt bearbetade livsmedel och livsmedel med högt sockerinnehåll i din kost. På så sätt kommer du att äta hälsosamt, konsumera mindre kalorier än vanligt och dessutom hålla din tarm frisk.

Eliminera gifter från kroppen dagligen. Du kan dricka grönt te för att bli av med gifter, öka ämnesomsättningen och reglera insulinnivåerna. Detta säkerställer att du håller en hälsosam vikt och förebygger risken för diabetes.

Motionera varje dag för att reglera insulin-, kortisol- och sköldkörtelnivåerna och förebygga viktökning, diabetes och hjärtsjukdomar. Regelbunden motion håller också testosteron och östrogen under kontroll. Lågt östrogen leder till bukfetma hos kvinnor efter klimakteriet, vilket är anledningen till att motion blir ännu viktigare när man blir äldre. Förutom en hälsosam kost är motion nyckeln till god hälsa eftersom den också ökar ämnesomsättningen.

Begränsa eller undvik alkoholkonsumtionen. Alkohol framkallar stress i kroppen vilket frigör kortisol i blodet. Förhöjda kortisolnivåer i blodet kan leda till bukfetma och viktökning.

Utöva yoga och meditation och få rikligt med sömn. Yoga och meditation är holistiska terapier för god hälsa. Att utöva yoga och meditera dagligen har visat sig minska stress i stor utsträckning. Minskad stress leder till minskad utsöndring av kortisol, vilket bidrar till att bibehålla en hälsosam vikt. Regelbunden yoga tillsammans med en hälsosam kost och optimal sömn hjälper till att balansera dina hormoner.

Kom ihåg att man måste få en optimal fysisk sammansättning i sin kropp med hänsyn till sina hormoner. Kalorier spelar utan tvekan en viktig roll, men viktuppgång och viktnedgång beror också på hur din kropp reagerar på intag, lagring och användning av kalorier. Och denna funktion regleras främst av hormoner, som är avgörande för att upprätthålla en god hälsa.

Om du tror att du har någon form av hormonell obalans rekommenderas att du först rådgör med din läkare för lämplig behandling.